Om trädgården
Arter
Odlingsytor
Annat botaniskt
sevärt i
Hemavan
Öppettider
Guidning
Vägbeskrivning
Kontakt
Styrelse
Länkar
Arkiv

Startsidan
  


Odlingsytor Fjällbotaniska
Trädgården i Hemavan

Odlingsyta 13-15
Yta 13 visar ett antal arter som man finner inom Islands flora. Den vackert rosa praktdunörten är Grönlands nationalblomma, "Naviarsiak", och växer rikligt på Island. Den är släkt med mjölkörten men förekommer inte i Sverige. Mycket stora likheter finns mellan den isländska floran och den skandinaviska fjällfloran. Växtligheten på yngre lavafält har vissa likheter med den på serpentin (yta 14). Stenarna i yta 14 har rödbrun färg och saknar påväxt av kartlav. Stenen är serpentinsten, en säregen bergart som utgör huvuddelen av den välbesökta fjälltoppen Atoklinten. Serpentin innehåller höga halter av metaller, bland annat nickel, som gör den giftig för flertalet växter. Floran på serpentin består därför av ett mycket begränsat antal arter, de flesta tillhörande nejlikväxternas familj, som förmår växa på detta substrat. Vissa växter finns i stort sett enbart på serpentinsten, några exempel är kal fjällarv och kal rödblära. I yta 15 är några exotiska arter från andra bergsområden representerade.

Odlingsytor 16 och 17
Dessa ytor har ett skuggigt läge, som ger sen snösmältning och senare blomning. På yta 17 finns bla klippväxter som fetknopp, rosenrot och klippveronika, som här blommar flera veckor senare än på sydsidan av åsen. Yta 17 användes utsprungligen för orkidéer och liljeväxter. Sedan alla orkidéer blev fridlysta i hela landet 1992 har orkidé-samlingen inte kompletterats. Den kommer efter "naturlig avgång" att läggas ned och ersättas med växter som blommar för tidigt på andra platser i trädgården. Strax söder om yta 17 finns en rastplats med bänkar och bord. Härifrån leder en grusad gång "Geologstigen" tvärs över åsen ned till västsidans solbelysta odlingsytor. Längs stigen finns på ett tiotal platser uppställda stenblock med namn, representerande vanliga bergarter i Tärnafjällen.




 





 

Odlingsytor 18-19
Inom västsidans två sydligaste ytor finns en liten samling av välkända alpväxter, bl.a. edelweiss (18). Yta 19 domineras av en frodig och vacker blåblommande växt, som räknas bland de mest sällsynta i Europa. Den heter Wulfenia och finns i Alperna på ett enda ställe i Österrike. Den har ytterligare en isolerad förekomst i Albaniens berg och anses vara en relikt från tertiärtiden.
                                                   Odlingsytor 21-24
På solsidans största ytor, 21-24, presenteras sydbergsväxter, från Tärna och angränsande delar av Norge. Närheten till mildare havsklimat i Norge gör det möjligt för sydliga arter som hässleklocka och liljekonvalj att överleva i sydläge i Hemavan 600 möh. Under tibastbusken och skogsolvonet växer en planta med Guckusko, som blommar vackert under varma somrar.

Odlingsytor 25-30
Här presenteras arterna familjevis: Korgblommiga, ljungväxter, kransblommiga, mårväxter, dunörtsväxter, ranunkelväxter och rosväxter. Dunörtsväxterna trängs numera med en fyrkantig Johannesört, i större storlek. Här kan man se likheterna mellan mjölkörten och praktdunörten, och hur de med sina stora blommor kontrasterar mot fjälldunörtens små plantor.
 
Odlingsyta 31-32
Odlingsyta 31 representerar växter från en nordlig havsstrand. I Nordnorge hittar vi blågull längs kusten. Andra växter som är vanliga längs en havs­strand är strandtrift, strandråg och strand­aster. Yta 32 visar växter som man kan hitta längs Blå Vägen, från Umeå till Mo i Rana. Väg­kanter är ofta väldigt artrika eftersom det är vanligt med störningar i marken.
                                                        Orkidékärret
Från "Johan Skyttes Lada" utgår en spångad led uppför sluttningen till ett backkärr rikt på orkidéer.              Doc. Olof Rune, 1995


Ur:Fjällguiden - din guide i Tärnafjällen

Hemavan-Tärnaby Turistbyrå
Naturum Vindelfjällenn
Lapland 4U
Vindelfjällen - Europas största naturreservat
Café Stella Polaris
Kungsleden