Om trädgården
Arter
Odlingsytor
Annat botaniskt
sevärt i
Hemavan
Öppettider
Guidning
Vägbeskrivning
Kontakt
Styrelse
Länkar
Arkiv
Bildgalleri
Olof Rune

Startsidan
    

Odlingsytor, Fjällbotaniska Trädgården i Hemavan


Hönsbär, Cornus Suecica

Odlingsyta 1

Platsen visar växtligheten på forna oreglerade sjö- och älvstränder inom fjällområdet med högvatten under försommar och lågvatten under sensommar och höst. Före vattenkraftsutbyggnaden uppvisade dessa stränder unika och synnerligen artrika växtsamhällen. På älvstränderna möttes "nedvandrade" fjällväxter och "uppvandrade" låglandsväxter. Längst upp på stranden avsatte högvattnet näringsrika sediment som skapade fruktbar mark med frodig växtlighet med bla kanelros. Längst ned på stranden mötte man amfibiska småörter som bildade blommande mattor då lågvattnet lät dem komma upp på torra land. Allt detta är borta från den totalreglerade Umeälven, men många av arterna återfinns nu på odlingsyta 1, hämtade från Vindelälven och Vojmån. Särskilt intressant är Jämtlandsmaskrosen med orangeröda blommor.

Odlingsytor 2-6
Odlingsyta 2 visar karaktäristiska arter i en hedbjörkskog. Ytorna 3-5 har ett mycket vindexponerat läge, som gör dem lämpade för små och låga växter. Här möter man framförallt ärt-, nejlik-, stenbräcke- och fetbladsväxter. Andra vindhärdiga växter, som t.ex. fjällvallmo, trivs särskilt väl här. Yta 6 visar på olika videarter.

Odlingsytor 7-9
Ytorna 7-9 är specialytor för några sk "svåra" artgrupper: Nr 7 kärlkryptogamer (ormbunk-, fräken- och lummerväxter) nr 8 gräs och starr, samt nr 9 halvgräs.



Odlingsytor 10-12

Ytorna 10-12 visar växtsamhällen, dvs växter i naturlig blandning från: Nr 10 lågalpin hed på kalkfattig mark, och motsvarande på kalkrik mark, nr 12. Inom förstnämnda yta står etiketterna glest, vittnande om ett lågt artantal. Inom den senare (12) möter man en skog av etiketter, som visar att den kalkrika lågfjällsheden är fjällets artrikaste samhälle. Mellan de mossklädda kalkstensblocken trängs den lappländska landskapsblomman fjällsippa, som trots namnet är en krypande dvärgbuske, med en mångfald blommande örter. Här möter man också den unika brudkullan. Denna nya art är efter tillstånd inplanterad tillsammans med den ena av de förmodade föräldrararterna, brudsporre. Den andra arten, brunkulla, kan man finna i  Jämtland, Härjedalen och Lycksele lappmark. Den nya arten upptäcktes väster om Tängvattnet 1960 och ansågs då vara en brunkulla.  Under 80-talet har österrikiska orkidéspecialister visat att den är en egen art som de beskrivit under namnet Gymnadenia runei (efter dess upptäckare och Fjällbotaniska trädgårdens grundare doc. Olof Rune). Den anses ha uppstått i samband med hybridisering mellan brunkulla och brudsporre. Förutom från Tärna är den nya arten endast känd från ytterligare tre lokaler inom grannkommunerna Vilhelmina och Sorsele. I motsats till tex. växten Wulfenia är denna lappländska endem troligen mycket ung, kanske mindre än tusen år.


Mellanliggande yta 11, symboliskt försedd med ett litet toppröse, visar högalpina växter. Redan före midsommar blommar här isranunkel, fjällsmörblomma och purpurbräcka. Längre fram på sommaren får man därför nöja sig med gräs- och starrarter samt vackert kartlavsbrokiga stenar.

Odlingsytor 13-31>>

Hemavan-Tärnaby Turistbyrå
Naturum Vindelfjällenn
Lapland 4U
Vindelfjällen - Europas största naturreservat
Café Stella Polaris
Kungsleden