Gieravardo
Det blomsterrika Gieravardo är ett lättillgängligt och relativt lågt fjäll som lämpar sig bra för en dagstur. Berget kan nås från flera håll och den mest populära stigen går upp från Portbron, 5 km söder om Hemavan, längs väg E12.
Gieravardos berggrund utgörs till stor del av kalksten, vilket ger en spännande flora med bl a flera arter orkidéer. På den låga södra toppen med sina branter, block och skrevor växer bl a purpurbräcka, knoppbräcka, tuvbräcka, gullbräcka, fjälltrav, skrednarv, fjällskråp, fjällhavre och klippveronikan med dess djupt blå blomma med röd iris som är en av fjällets allra vackraste. I närheten växer både fjällgentiana och fjällveronika. Fjällgentianan slår ut sina djupblå blommor endast när temperaturen överstiger +10 C. När ett moln drar förbi solen kan blomman snabbt slå ihop och bli osynlig.
Artfjället
Nordväst om Hemavan ligger Artfjället, en friliggande del av Vindelfjällens naturreservat. Precis som Gieravardo består det av stora delar kalksten vilket gynnar många arter och här växer bl.a. den endemiska (finns bara här) Brudkullan, Gymnigritella runei.
En bra plats att utgå ifrån om man vill ta sig in i området är Rönäs. Där finns en parkeringsplats varifrån en fin stig startar och går längs med den smått spektakulära Ruttjebäcken. De fantastiska formationerna i bäcken, bl.a. jättegrytor, är utmejslade med hjälp av vattnet i den mjuka berggrunden. Längre in i området finns även grottor.
Dalåive
Liksom Gieravardo och Artfjället är Dalåive kalkrikt med stor artmångfald.
Från Sånninggården i Klippen (ca. sju km norr om Hemavan) går en brant stig upp till en utsiktsplatå vid trädgränsen. Detta är en kort tur på ca 3 km. Härifrån går en led vidare upp på Dalåives topp 1325 m.ö.h.
Ca 10 km tur och retur.
Atoklinten
Ett mycket speciellt berg både för dess geologi och historia är Atoklinten. På grund av geologin är det även botaniskt intressant. Berget ligger som en klump på lite plattare mark söder om Joeström, drygt två mil från Hemavan. Det består av bergarten serpentin som kan omvandlas till bl.a asbest och som är giftigt för växter. Detta gör att bara vissa arter klarar av att växa på berget och att dessa ofta förekommer i speciella former.
Historisk har Atoklinten varit mycket betydelsefullt för områdets samer. ”Ato” betyder ”den där” på samiska och visar på att berget var så heligt att det inte fick nämnas vid namn. Här har funnits offerplatser och en renskiljningsplats.