Fjällsippa – Lapplands landskapsblomma med åtta kronblad
Fjällsippan är en av fjällens vackraste blommor och Lapplands landskapsblomma. Med sina åtta vita kronblad och sina fjäderlika frukter sticker den ut på kalfjället. Men visste du också att den har gett namn åt flera kalla perioder i slutet av den senaste istiden? Här är allt du behöver veta om fjällsippa.
Fjällsippa – fakta i korthet
- Vetenskapligt namn: Dryas octopetala
- Familj: rosväxter
- Annat svenskt namn: fjällvippa
- Engelska namn: mountain avens, white dryas
- Växtsätt: städsegrön dvärgbuske som bildar stora mattor
- Landskapsblomma: Lappland
Hur känner man igen fjällsippa?
Fjällsippan är en låg, krypande och städsegrön dvärgbuske med vedartade, slingrande stammar. Den bildar ofta stora kolonier som täcker marken som en matta. Bladen är små och tandade, gröna och kala på ovansidan och tätt vitfiltade på undersidan.
Blommorna sitter ensamma på stjälkar som är tre till tio centimeter långa. De är vita eller gräddvita och har oftast åtta kronblad – därav artnamnet octopetala, av grekiskans octo (”åtta”) och petalon (”kronblad”). Det är ovanligt bland rosväxterna, som normalt har fem kronblad. Enligt engelska Wikipedia förekommer det även blommor med upp till sexton kronblad.
Efter blomningen utvecklas frukter med långa, vita och fjäderlika hår. Först sitter håren tvinnade och glansiga, sedan vecklar de ut sig till en luddig boll som vinden sprider. De fjäderprydda fruktställningarna är nästan lika dekorativa som blommorna.
Var växer fjällsippa?
Fjällsippan är nordligt cirkumpolär och växer i bergstrakter och högfjällsområden. Den finns i hela Arktis och i bergen i Skandinavien, på Island, i Alperna, Karpaterna, på Balkan och i Kaukasus. I Nordamerika växer den i Alaska och längs Klippiga bergen ända ner till Colorado.
Den trivs i torr och kalkrik jord, på grus och klippor där snön smälter tidigt på våren. På kalkrik mark bildar den ett eget växtsamhälle som kallas fjällsippshed eller dryashed. I Sverige ser man den framför allt i fjällen, där den är en av de första växterna som blommar när snön försvinner. Fler arter som klarar fjällens hårda klimat hittar du i vår artikel om unika fjällväxter.
Fjällsippan och istiden
Fjällsippan har en oväntad roll i klimatforskningen. De kalla perioderna yngre dryas, äldre dryas och äldsta dryas i slutet av den senaste istiden har fått sina namn efter fjällsippan. Anledningen är att forskare har hittat stora mängder av dess pollen i borrkärnor från de perioderna. Under kylperioderna var fjällsippan mycket mer utbredd än i dag, eftersom stora delar av norra halvklotet som nu är skog då var tundra.
Yngre dryas, för ungefär 12 900–11 700 år sedan, var en plötslig återgång till nästan istidskallt klimat och är en av de mest studerade klimatförändringarna i jordens historia.
Fjällsippa i trädgården
Fjällsippan odlas också i trädgårdar som marktäckare eller i stenpartier. Den har fått Royal Horticultural Society’s utmärkelse Award of Garden Merit. Vill du odla den behöver den ett soligt läge, mycket väldränerad och gärna kalkhaltig jord samt en kall vinter. Den tål dåligt stillastående väta. Bladen har ibland använts till örtte.
Nationalblomma på Island
Fjällsippan är inte bara Lapplands landskapsblomma. Den är också Islands nationalblomma och officiell blomma för Northwest Territories i Kanada – ett tecken på hur väl den klarar det arktiska klimatet.
Fjällsippa och andra sippor
Trots namnet är fjällsippan inte släkt med vitsippa eller blåsippa, som hör till ranunkelväxterna. Den är en rosväxt och alltså närmare släkt med smultron och nejlikrot. Om du vandrar i fjällen i juli kan du ofta se fjällsippan tillsammans med andra fjällblommor. Läs också om en annan nordlig skönhet, linnea.
Tänk på att fjällmiljön är känslig. Gå gärna på stigar, plocka inte blommorna och låt fröställningarna sitta kvar så att vinden kan sprida nästa generation fjällsippor över fjällheden.
Källor
Linnea – blomman som bär Linnés namn
Linnean är en av de mest älskade blommorna i den svenska skogen. Den är liten, rosa och doftar mandel – och den bär namnet efter Carl von Linné själv. Här berättar vi vad som gör linnea så speciell, var du hittar den och varför den blivit en symbol för både Småland och svensk botanik.
Linnea – fakta i korthet
- Vetenskapligt namn: Linnaea borealis
- Familj: linneaväxter
- Engelskt namn: twinflower
- Blomning: runt midsommar (juni–juli), ibland en andra gång på hösten
- Växtplats: skuggiga barrskogar, särskilt granskog, upp till trädgränsen
- Landskapsblomma: Småland
Hur ser linnea ut?
Linnean är en vintergrön dvärgbuske, men den ser snarare ut som en ört. Den har en tunn liggstam som kryper längs marken och mossan och fäster sig med rötter på olika ställen. Enligt svenska Wikipedia mätte Linné i Lappland exemplar som var sex meter långa. Därifrån växer korta, upprätta skott med små runda blad.
Blomställningen består oftast av två blommor som hänger parvis i toppen av en tunn stängel – därav det engelska namnet twinflower, tvillingblomma. Blommorna är klockformade, ljusrosa till vita och har en mild doft av mandel. Klockformen och den hängande ställningen skyddar pollenet mot regn, och insidan är hårig för att hålla kvar nektarn och hålla borta vissa småkryp. Ibland får en stängel till och med tre eller fyra blommor.
Frukter som liftar
Frukten är en liten nöt med ett enda frö. Den omges av små skärmblad som är täckta av klibbiga körtelhår. De klibbiga håren fastnar i päls och fjädrar på djur som passerar, och så sprids fröet till nya platser. Frukterna mognar i slutet av augusti eller i början av september.
Var växer linnea?
Linnean är nordligt cirkumpolär, vilket betyder att den växer runt hela norra halvklotet: i Skandinavien, Skottland och norra England, Centraleuropa, Sibirien och norra Nordamerika. I Sverige finns den i hela landet utom de sydligaste delarna, men den är mindre vanlig i södra och mellersta Sverige. Den trivs i skuggiga barrskogar, framför allt granskogar. Längst upp i Lappland och i nordligaste Norge kan den bilda vida, täta mattor även på skoglös mark, och i fjällen når den ungefär upp till trädgränsen. Vill du veta mer om växterna ovanför trädgränsen kan du läsa vår artikel om fjällväxter eller om fjällsippa.
Engelska Wikipedia nämner att skogsvårdare betraktar linnea som en indikatorart för gamla skogar. I Storbritannien klassas den som ”nationally scarce” och växer främst i öppna tallskogar i Skottland.
Linné och linnean
Carl von Linné älskade linnean. Han hade den i sitt sigill och i hjälmen på sitt adliga vapen när han adlades 1757. Själva namnet gav dock inte Linné växten. Den holländske botanikern Jan Frederik Gronovius döpte släktet till Linnaea för att hedra Linné, och Linné lade själv till artnamnet borealis, ”den nordliga”. Det formella namnet publicerades i Linnés Species Plantarum 1753. Linnea blev senare Smålands landskapsblomma – Småland var ju Linnés hemlandskap.
Namnet Linnea är dessutom ett populärt svenskt flicknamn, som kommer från blomman och alltså indirekt från Linné.
Linnea i folkmedicinen
Förr användes linnean som läkeväxt. Carl Fredrik Hoffberg skrev 1792 att ett avkok av linnea var en välsmakande dryck som skulle vara bra mot gikt, och att krossad linnea i mjölk användes mot värk i ben och leder hos både människor och djur. De gamla läkande egenskaperna syns i många av växtens dialektnamn. I dag finns inget vetenskapligt stöd för sådan användning, så njut hellre av blomman där den växer.
Så hittar du linnea
Gå ut i en mossig granskog runt midsommar och titta nära marken. Ofta känner du doften innan du ser blommorna. Linnea är inte fridlyst i Sverige, men den växer långsamt, så låt den stå kvar och fotografera den i stället för att plocka. Läs gärna även om mossornas värld, där linnean ofta trivs.
Källor
Blåregn (wisteria på svenska): mystiken kring blåregnets blomning
Blåregn, med det latinska namnet Wisteria, är en mäktigt klättrande växt som ofta förvandlar pergolor och trädgårdsportaler till azurblå vattenfall av blommor. Men det finns en stor mystik kring blåregnets utmanande blomning. Det kan ta många år innan en blåregn börjar blomma. Men varför?
Wisteria, eller Blåregn som vi kallar den i Sverige, är känd för sina hängande klasar med underbart blå blommor. Växtens naturliga livsmiljö sträcker sig över östra USA och östra Asien, men den trivs även i svenska trädgårdar. Det är dock inte ovanligt att den uppvisar en viss motvilja mot blomning, vilket kan förbrylla många trädgårdsägare.
Blåregnets trilskas ofta med blomningen på grund av flera skäl. Det första är ålder. Ungefär som människor, behöver även blåregn en viss mognad innan den är redo att blotta sina blommor. Att planera ett blåregn från frö tar cirka 10 till 15 år innan den börjar blomma. Köper man däremot ett förökat blåregn från plantskola, kan det börja blomma redan efter 3 till 5 år.
Det andra skälet till blåregnets blomningsmotstånd kan vara p.g.a. idealiska förhållanden. Om din Wisteria lever i perfekta förhållanden med rikligt med näring och vatten, kan den välja att främst fokusera på att växa istället för att blomma.
Det tredje skälet kan vara p.g.a. för mycket kväve. Kväve främjar bladproduktion på bekostnad av blommor. Om du misstänker att detta är problemet, kanske du vill tänka om din gödningsstrategi.
Om du står där med ett blåregn som inte blommar, tappa inte modet. Var noga med att ge din Wisteria de rätta förhållanden, tålamod och omvårdnad, och du kommer att belönas med ett överdåd av blå blommor som förvandlar din trädgård till en drömlik plats.
För att sammanfatta, kan man säga att blåregn, även om den kan vara svårflörtad när det gäller blomning, är väl värd den tid och omsorg som krävs. Med rätt omsorg, rätt förhållanden och lite tålamod kommer ditt blåregn att blomstra med en skönhet som kompenserar för all väntan.
Blåregn – wisteria på svenska
Söker du efter wisteria på svenska heter växten blåregn. Det kinesiska blåregnet (Wisteria sinensis) beskrivs i svenska Wikipedia som en kraftigväxande klättrande buske med oftast blåvioletta blommor i 15–20 centimeter långa klasar. Ett annat namn är Glycine. Blåregnets blomning är möjligen den rikaste i hela Wisteriasläktet: klasarna är kortare än hos japanskt blåregn, men blomrikedomen är oöverträffad.
Så blommar blåregnet
Blommorna är lila, blålila eller vita och slår ut på våren. Alla blommor i en klase slår ut samtidigt, vilket ger den typiska ”regnande” effekten. Doften påminner om vinsläktets. För att blomma måste blåregnet få sol åtminstone en del av dagen. Beroende på klimat kan det bli 20–30 meter högt, och bladen är blanka och 10–30 centimeter långa. Blåregnet kom från Kina till Europa och Nordamerika 1816. Det kan bli över 50 år gammalt, och vissa exemplar har levt i över 100 år.
Odla blåregn i Sverige
Blåregn är frostkänsligt och kan i Sverige bara odlas i de sydligaste odlingszonerna. Även där bör det täckas över på vintern, till exempel med granris. Jorden ska inte ha ett pH-värde över 7. Välj en solig, skyddad vägg och ge plantan en kraftig spaljé, eftersom den växer sig både stor och tung.
Varning: giftiga frön
Fröbaljorna är 5–10 centimeter långa och innehåller många giftiga, bruna, bönliknande frön. Giftet kallas wisterin och kan ge illamående, magsmärtor och diarré om man äter det. Plantera därför inte blåregn där små barn eller husdjur leker, och ring Giftinformationscentralen eller 112 om någon har ätit av fröna.
Blåregn är en trädgårdsväxt, men fjällen har egna skönheter. Upptäck linnea, Linnés egen blomma, och den lurviga fjällsippan.
Källor
Trollslända: fascinerande fakta och myter om trollsländor
I detta blogginlägg ska vi djupdyka i trollsländans mystiska och fascinerande värld. Dessa vackra insekter är inte bara till för att dekorera naturen, utan de har en viktig roll att spela i vårt ekosystem. Gör dig redo att bli överraskad av några fascinerande fakta och myter om trollsländan.
Trollsländor är anmärkningsvärda för sina fantastiska flygfärdigheter. Med sina fyra vingar kan de sväva på plats, flyga framåt och bakåt, och även göra snabba plötsliga svängar. De kan också flyga i hastigheter upp till 30 mph! Dessa fantastiska färdigheter gör dem till kompetenta rovdjur som kan jaga och fånga sina byten i luften.
Inte alla insekter går igenom en komplett metamorfos, men trollsländor gör det. De spenderar större delen av sitt liv som larver under vattnet. När tiden är rätt, klättrar de upp på land, kryper ur sin gamla hud och förvandlas till den vackra, färgglada varelse vi känner som en trollslända.
När det gäller myter och legender, har trollsländor en rik historia. I Japan betraktas trollsländor som symboler för styrka och mod. I många ursprungskulturer sägs det att trollsländor är budbärare från de döda, och att se en är ett tecken på att en älskads själ har hittat fred.
Till och med de mest vetenskapligt sinnade av oss kan inte förneka den magiska dragningskraft trollsländor har. Ett svenskt ordspråk säger ”sommar, sol och trollsländor, det är där magin händer”. Och visst känns det så när vi ser dessa vibrerande färgade varelser susa förbi oss på en varm sommardag.
Sammanfattningvis är trollsländor ett fascinerande ämne att utforska. Från deras imponerande flygfärdigheter till deras fullständiga metamorfos, och deras rika plats i myter och legender, berättar varje aspekt av deras existens en intressant historia. Så nästa gång du ser en trollslända susa förbi, kom ihåg att det finns mer att denna kreatur än dess vackra färger och gracila rörelser.
Trollslända – fakta i korthet
Trollsländor (Odonata) är enligt svenska Wikipedia en ordning bland insekterna och en av de äldsta som fortfarande lever: fossil visar att gruppen fanns redan under karbontiden för cirka 300 miljoner år sedan. Ordningen omfattar cirka 5 680 kända arter, varav 64 har hittats i Sverige. Flest arter finns i tropikerna, och norr om skogsgränsen klarar sig bara ett fåtal.
Från nymf i vattnet till jägare i luften
Trollsländan har ofullständig förvandling: honan lägger ägg som kläcks till nymfer, och nymferna utvecklas direkt till fullbildade sländor utan puppstadium. Nymferna lever i vatten och har en underläpp som är ombildad till ett griporgan, fångstmasken, som kan skjutas fram blixtsnabbt för att fånga byten. Både nymfer och vuxna trollsländor är rovdjur. Den vuxna trollsländan fångar oftast insekter i luften nära vatten.
Bästa synen bland insekterna
Huvudet är stort och rörligt, med stora fasettögon och tre små punktögon. Wikipedia beskriver trollsländor som den insektsgrupp som har bäst syn. Synen är deras viktigaste sinne, eftersom de jagar med hjälp av den. Ordningens vetenskapliga namn kommer från grekiskans odonto, ”tandad”, och syftar på de kraftiga käkarna.
Egentliga trollsländor och flicksländor
Man brukar skilja på egentliga trollsländor och flick- och jungfrusländor. Egentliga trollsländor har bredare bakvingar än framvingar, håller vingarna utfällda i vila och är mer robusta. Flicksländor har nästan lika vingpar som fälls ihop i vila och en smäckrare kropp. Storleken varierar från Agriocnemis pygmaea med 18 millimeters vingspann till Megaloprepus caerulatus med 190 millimeter.
Trollsländor syns ofta vid samma fuktiga stränder och myrar där fjällets växter blommar. Läs om linnea och fjällsippa, två av de vackraste växterna du kan hitta under en sommarvandring.